Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IV. Konstitutionen - 2. Reformistisk centralism
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
106
Inom fackföreningarne, verkstadsklubbarne etc. tillämpas
den allmänna, lika och direkta rösträtten; yttrande- och
förslagsrätt är tillförsäkrad alla medlemmar. I förbun-
dens och landsorganisationens stadgar har ett ref eren-
duminstitut utformats, vilket brukar användas när det är
fråga om mera omfattande arbetsinställelser och avtalsupp-
görelser. Representationsrätten vid förbundens och lands-
organisationens kongresser utmätes i proportion till medlems-
antalen, men rösträtten utövas där per capita. Inom de för-
bund, där ett representantskap fungerar under kongress-
perioderna som högsta beslutande myndighet, väljas leda-
möterna antingen av kongressen eller medelst allmän om-
röstning ute i fackföreningarne. Beträffande landsorganisa-
tionens representantskap tillämpas däremot den ordningen
att ledamöterna väljas direkt, d. v. s. av förbundens sty-
relser i proportion till förbundens medlemsantal. Eftersom
detta representantskaps ledamöter äga säte, stämma och röst-
rätt vid landsorganisationens kongress är alltså en del av
kongressen ävenledes vald indirekt. Indirekta val till lands-
organisationens kongress förekomma dessutom i de fall,
förbunden låta sina kongresser välja ombud till densamma.
Förbunden äga nämligen själva bestämma om sättet för val
av ombud och föredraga i vissa fall att låta sina kongresser
verkställa valen i stället för att anordna allmän omröstning
ute i fackföreningarne.
2. Reformistisk centralism.
Inom fackföreningsvärlden räknar man väsentligen med
två riktningar, den reformistiska och den revolutionära.
Med reformism menar man en strävan som först och
främst tar sikte på förhållandena i nuet och avser att åstad-
komma successiva förbättringar ifråga om arbetsvillkoren
och arbetarklassens ekonomiska och sociala standard över-
huvudtaget. Revolutionarismen syftar däremot framförallt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
