Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IV. Konstitutionen - 2. Reformistisk centralism
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
112
sina arbetsvillkor redan efter två månaders medlemskap.
Om det gäller att slå vakt om föreningsrätten kunna i all-
mänhet nya avdelningar och nytillträdande medlemmar göra
anspråk på sitt förbunds bistånd utan någon tidsfrist.
De centralistiska bestämmelserna ha nödvändiggjorts dels
med hänsyn till förbundens strävanden att åstadkomma så
vitt möjligt likartade allmänna bestämmelser i kollektivavta-
len, särskilt beträffande de grundläggande principerna, dels
och framför allt av omtanke om förbundens ekonomiska och
strategiska resurser. Frånvaron av sådana bestämmelser
skulle kunna göra det möjligt för medlemsgrupper att taga
förbundens och övriga medlemmars understöds förmåga i
anspråk på ett sätt, som kunde komma att försvåra andra
medlemsgruppers strävanden att förbättra sina arbetsvillkor
och kanske rent av äventyra det samarbete medlemsgrup-
perna emellan, som den gemensamma organisationen avser
att främja och säkerställa.
Här och var ute i fackföreningarne har man dock haft
svårt att finna sig tillrätta med det centralistiska system, som
på detta sätt skapats. De yngre och ”radikala” medlem-
marne ha framför allt reagerat mot detsamma. I flesta fall
torde de emellertid ha saknat tillräcklig kännedom om de
förhållanden, som drivit utvecklingen åt det hållet. Deras
instinktiva frihetsbehov och primitiva begrepp om demo-
kratin ha förlett dem att tro, att detta system ingenting
annat är än ett illistigt påfund av maktlystna ledare. De
ha icke observerat eller också icke förstått, att systemet är
en frukt av en naturlig utveckling av organisationsväsendet
bland arbetarne och arbetsgivarne och att det är medlem-
marne själva, som sörjt för att det kommit till uttryck i or-
ganisationernas stadgar. Dessa ha kommit till under fullt
demokratiska former. Inom förbunden ha alla medlemmar
lika rätt att deltaga i valen av de representanter, som å
kongresserna besluta angående stadgarne och välja förbun-
dens styrelser och funktionärer. Varken styrelserna eller
funktionärerna väljas för livstid, varje kongress har möjlig-
het att välja nya ledare och ändra stadgarne och ledarnes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
