Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IV. Konstitutionen - 5. Tendenser till skärpt centralism inom landsorganisationen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
121
ning av detsamma, varvid man kunnat konstatera, att
dessa tendenser odlas av samma personer, som tidigare varit
ivriga förespråkare för det decentralistiska systemet.*) Åt-
skilliga av de motioner, som hade insänts till landsorganisa-
tionens kongress år 1922, buro vittne därom.
En av förutsättningarne för förbundens medlemskap i
landsorganisationen är, att de bibehålla sina centralistiska
stadgebestämmelser. Landsorganisationen har, såsom i det
föregående antytts, iklätt sig skyldigheter att understödja
förbunden ”vid de tillfällen, då arbetsgivarne genom lockout
söka hindra organisationsarbetet eller arbetarnes försök att
förbättra sina avlöningsförhållanden, ävensom vid alla till-
fällen, då föreningsrätten hotas och arbetarne utestängas vid
försök att bilda organisationer samt vid lönenedsättningar”.
Landsorganisationens uppgift är alltså så gott som uteslu-
tande defensiv. Det är förbunden, som på detta sätt begrän-
sat uppgiften, vilket skett av omtanke om förbundens själv-
bestämningsrätt. Man har velat lägga tyngdpunkten i fråga
om fackföreningsverksamheten hos förbunden, vilka anses
vara bäst skickade att föra lönerörelser och avsluta avtal med
arbetsgivarne inom var sitt område. Landsorganisationen
har på så sätt blivit en återförsäkringsanstalt, dock med rätt
och skyldighet att, därest så skulle befinnas nödvändigt, di1
rekt deltaga i kampen genom att, i och för undsättning åt
i lockout invecklade förbund, förmå andra förbund att för-
klara sympatiblockader eller sympatistrejker. Den rätten an-
vände den sig av t. ex. år 1909, då storstrejk proklamerade?
som svar på av Svenska arbetsgivareföreningen iscensatta,
mycket omfattande lockouter.
Genom att på detta sätt ha begränsat landsorganisationens
*) Inom den norska fackföreningsrörelsen ha dessa tendenser fram-
trätt ännu skarpare, kraftigt påverkade av kommunismen. Där
framlades år 1921 ett omorganisationsförslag, innebärande en långt
gående centralisering inom landsorganisationen, vars ledning skulle
tillerkännas betydligt större befogenheter än dem, som förbundens
ledningar hittills haft. Förbunden skulle ersättas med lokah sam-
organisationer. Se tidskriften Fackföreningsrörelsen, årg. II, band II,
sid. 209 och 268!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
