Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VI. Ur medlemsstatistiken - 8. Fackliga sammanslutningar inom intellektuella yrken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
184
tivavtalsväsendet skulle kunna inpassas i arbetsförhållandena
inom ifrågavarande yrken. De ha med andra ord tillhört
det slag av sammanslutningar, som en tysk författare be-
tecknat såsom ”Harmonie-Veiibände” med ”mittelständle-
rischen Tendenzen”. Den mera fackföreningsmässiga upp-
fattningen ha de i flesta fall tillägnat sig först under
den av världskrigets verkningar präglade kristiden, då de
också i vissa fall började använda sådana medel som strejk,
blockad och bojkott.
Detta är t. ex. fallet med befälhavareorganisationerna
inom sjöfartsnäringen: Sveriges far tygsbefäls förening, som
består av kaptener och styrmän, och Svenska maskinbefäls-
förbundet, vilka sedan några år tillbaka äro parter i kollektiv-
avtal, avslutade med vederbörande arbetsgivareorganisation,
Sveriges redareförening. Maskinbefälsförbundet tillgrep år
1921 allmän strejk vid handelsflottan, sedan det visat
sig att en överenskommelse om lönerna icke kunde åstad-
kommas i godo. Fartygsbefälsföreningen nödgades år 1929
tillgripa strejk för att hävda styrmännens krav på bättre
anställningsvillkor. Under förhandlingar angående nya kol-
lektivavtal inom denna näringsgren har samarbete förekom-
mit mellan dessa båda befälhavareorganisationer och man-
skapsorganisationerna.
Även arbetsledarne inom industrin, hantverket, transport-
väsendet o. s. v. förfoga över mer eller mindre fackför-
eningsmässiga organisationer. Redan år 1905 bildades Sve-
riges allmänna verkmästareförbund. År 1919 sammanslöto
sig förmännen i Svenska förmansförbundet, som sedermera
(år 1924) uppgick i det förstnämnda förbundet. Detta
ändrade den 1 januari 1926 sitt namn till Sveriges arbets-
ledareförbund. Dess syfte angives i stadgarne vara:
”att genom underhandlingar med arbetsgivareorganisationer och
enskilda arbetsgivare verka för upprätthållande och förbättrande av
medlemmarnes ekonomiska och sociala intressen; att såväl mora-
liskt som ekonomiskt verka för att förbundets ställning vid kon-
flikter mellan arbetsgivare och arbetare erkännes och respekteras;
att ekonomiskt på ett effektivt sätt understödja och hjälpa med-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
