Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VI. Ur medlemsstatistiken - 8. Fackliga sammanslutningar inom intellektuella yrken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
185
lemmar, som utan eget förvållande blivit arbetslösa eller stadda i
nöd, samt hjälpbehövande änkor efter avlidna medlemmar; att kraf-
tigt verka för kårens höjande i intellektuellt hänseende liksom att
verka för ett gott kamratskap medlemmarne emellan samt att upp-
rätta lönestatistik samt lämna anvisning om lediga platser och i
samband därmed stående upplysningar.”
Vidare heter det i stadgarne för den s. k. skyddsfonden:
”Vid konflikter mellan arbetsgivare och arbetare är medlem av
förbundet skyldig utföra sådana arbeten, som ingå i hans dagliga
verksamhet och därutöver deltaga i skyddsarbeten. Med skydds-
arbeten förstås sådana arbeten, vilka icke utan skada på byggnader,
material och djur kunna uppskjutas. Däremot kan medlem icke
åläggas utföra produktivt arbete.”
Förbundet villl alltså hävda en neutral hållning vid kon-
flikter mellan arbetsgivare och arbetare. Dessa parters
organisationer ha visserligen ännu icke principiellt erkänt
denna neutralitet men i praktiken torde den ha respekterats.
Särskilt strävar förbundet efter att få förhandlingsrätten
erkänd i förhållandet till arbetsgivarne.
Kontors- och affärsanställda samt tjänstemän, vilka be-
traktas som arbetsledare men icke äro anställda vid före-
tag för produktion, transport eller kommunikation, kunna
icke beviljas medlemskap i förbundet. Med arbetsledare
förstås den, ”som stadigvarande utövar ledning, tillsyn och
fördelning av arbete, icke har del i arbetarnes ackord samt
ansvarar för men icke själv regelbundet deltager i arbetet”.
Inom den mekaniska verkstadsindustrin finnas tvenne
arbetsledareförbund, vilka emellertid icke kunna anses som
fackorganisationer i vedertagen bemärfcelse, nämligen Sve-
riges mekaniska verkmästare förbund och Sveriges gjut-
mästare förbund. År 1924 träffades mellan dessa förbund
och Sveriges verkstadsförening en överenskommelse rörande
arbetsledarnes ställningstagande till strider mellan arbets-
givare och arbetare*). I denna heter det bl. a.: ”Det är
självklart, att arbetsledarne såsom varande arbetsgivarens
*) Se tidskriften Fackföreningsrörelsen, årg. IV, band I, sid. 401.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
