Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VII. Verksamhetsmetoderna - 1. Strejken ett yttersta påtryckningsmedel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
197
många fall nödgades de, efter upprepade fruktlösa försök
att komma till tals med arbetsgivarne om arbetsvillkoren,
tillgripa arbetsnedläggelse för att avtvinga arbetsgivarne ett
minimum av tillmötesgående.
Strejken blev på så sätt ett medel, som arbetarne mot sin
vilja icke kunde undgå att anlita.*) Innan konsolideringen
i fackförbund hade blivit genomförd, kunde detta emellertid
i regel icke ske med någon större framgång, och det blev
därför förbundens främsta uppgift att skapa den nödvändiga
förutsättningen för detta medels ändamålsenliga nyttjande,
nämligen det centralistiskt organiserade strejkunderstödet.
Man har emellertid även sedan denna förutsättning skapats
fortsatt att betrakta strejken som ett medel, som icke bör
tillgripas utom i yttersta nödfall, i varje fall icke förrän alla
möjligheter till en fredlig avveckling av föreliggande tvister
blivit försökta. Inom den svenska fackföreningsrörelsen
bemödar man sig alltjämt att så långt det är möjligt ut-
nyttja det fria förhandlingsväsendet,**) bakom vilket staten
numera ställt sin auktoritet med stöd av en lagstiftning an-
gående förlikningsmän och frivilligt skiljedomsförfarande.
Dessa bemödanden ha i viss mån underlättats därav, att ar-
betsgivarne organiserat sig. Det hör numera till undantagen,
att arbetsgivare, i sitt förhållande till kroppsarbetarne och
med dem jämförliga lönearbetare, vägra att erkänna fackför-
eningame och fackförbunden som underhandlande och av-
talsslutande parter, och ännu mera sällsynt är att de försöka
*) Arbetsnedläggelser hade förekommit i vårt land och i andra
länder redan under skråtiden. Ordet strejk härstammar från engel-
ska språket och införlivades med den engelska fackföreningstermi-
nologin redan på 1830-talet.
Senare kom även det engelska uttrycket lockout (== stänga ute)
till användning i vårt land för att beteckna av arbetsgivare eller ar-
betsgivareorganisation påbjuden arbetsinställelse.
**) I förbundens stadgar har sålunda i regel uttryckligen före-
skrivits att allvarliga försök till underhandlingar alltid skola
göras, innan arbetsnedläggelse eller andra stridsåtgärder få till-
gripas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
