- Project Runeberg -  Den svenska fackföreningsrörelsen /
205

(1934) [MARC] Author: Sigfrid Hansson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VII. Verksamhetsmetoderna - 3. Förlorade arbetsdagar och konfliktkostnaderna åren 1912–1932

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

205

De nu anförda siffrorna tyda för övrigt på, att arbetarnes
fackliga organisationer helst opererat med till sin omfattning
relativt små arbetsinställelser. De ha helst försökt giva dessa
partiell karaktär, d. v. s. begränsat dem till en arbetsplats
eller en ort. Anledningen därtill har icke blott varit, att or-
ganisationernas ekonomiska resurser bättre kunnat utnyttjas,
utan man har även funnit att det ur taktisk synpunkt är
lättare att operera med mindre omfattande lönerörelser och
arbetsinställelser. Den enskilde arbetsgivaren torde, även
om han såsom medlem av en arbetsgivareorganisation kan
räkna med sin organisations moraliska och ekonomiska stöd,
i allmänhet vara mindre motståndskraftig, om han ensam
blir utsatt för en stridsåtgärd från arbetarnes sida, än om
han får dela detta öde med ett större eller mindre antal av
sina kolleger. För honom kan nämligen en strejk verka
synnerligen ofördelaktigt icke minst med hänsyn till den
konkurrens, som han nödgas föra mot övriga arbetsgivare
inom branschen. Han riskerar att förlora kunder, därest
strejken blir långvarig, och hindras från att förvärva nya
sådana. I många fall, särskilt under de första åren av den
period, som omfattas av ifrågavarande statistik, torde för
övrigt de av strejkerna drabbade arbetsgivarne ha varit
oorganiserade, vilket varit en direkt anledning till, att strej-
kerna erhållit partiell karaktär.

3. Förlorade arbetsdagar och konfliktkostnaderna åren
1912—1932.

Det har naturligtvis förekommit, att enskilda arbetsgivare
på egen hand iscensatt lockouter, men i regel torde dessa ha
verkställts på initiativ av arbetsgivareorganisationer i syfte
antingen att bistå enskilda arbetsgivare eller grupper av
arbetsgivare, vilka drabbats av strejk, eller att framtvinga
förändringar i arbetsvillkoren för vissa grupper av arbets-
givare samtidigt.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:13:57 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hasifack/0205.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free