Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VII. Verksamhetsmetoderna - 10. Den "hemliga blockaden" och "registret"
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
245
Förslag om att åstadkomma ett registersystem inom lands-
organisationen behandlades av kongressen år 1922. Det
vann emellertid icke kongressens gillande, förnämligast där-
för, att man befarade att kostnaderna skulle bli allt för be-
tungande. Några principiella invändningar mot detsamma
gjordes icke.
År 1910 väcktes en motion i riksdagens andra kammare,
vari påkallades statsmakternas ingripande mot arbetsgivarnes
bojkottningsmetoder. I denna motion redogjordes utförligt
för verkstadsföreningens registersystem. Av redogörelsen
framgick bl. a., att, därest till föreningen ansluten arbets-
givare anställer en arbetare utan att först inhämta upplys-
ningar om honom hos föreningen, blir arbetsgivaren, så snart
det kommit till föreningens kännedom, att han anställt arbe-
tare, underrättad om vad registret har att förtälja om denne.
Därest denne tillhör de bojkottades skara, uppmanas arbets-
givaren att göra honom uppmärksam på, att föreningen äger
kännedom om hans föregående, och varna honom ”för ett
upprepande av vad som lägges honom till last”. Sedan nå-
gon tid gått, brukar föreningen anmoda arbetsgivaren att av-
giva ett omdöme om, hur arbetaren skött sig på sin nya
plats.
De s. k. svarta listorna utsändas, då strejk eller lockout
utbrutit eller då, som det brukar heta i Svenska arbetsgivare-
föreningens konfidentiella bojkottningscirkulär, arbetare
”uppsagt sina anställningar under sådana omständigheter,
att uppsägningen är att betrakta såsom maskerad strejk”.
Redan år 1897 kunde man inom skoarbetareförbundet kon-
statera en organiserad bojkott mot arbetare, som voro med-
lemmar av detta förbund. I förbundets tidning, meddelades
år 1899 under rubriken ”Svältkur på tre månader”, att de
skånska skofabrikanterna i början av året beslutat, att den
arbetare, som slutade sin anställning icke skulle erhålla ar-
bete hos någon fabrikant förrän efter tre månader. En lik-
nande överenskommelse hade funnits tidigare mellan sko-
fabrikanterna i Stockholm. Detta föranledde förtroende-
mannen att skriva till fabrikantföreningen och anhålla, att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
