Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VIII. Åtgärder mot arbetsinställelser - 5. Regeringens lagförslag av år 1910
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
262
tivavtal mellan honom och hans arbetares organisa-
tion. Redan år 1907 krävde därför arbetsgivareföreningen
under förhandlingar, som fördes angående kollektiv-
avtals upprättande att den och dess medlemmar skulle
äga rätt att under avtalstiden företaga s. k. sympatilock-
outer. Naturligtvis skulle motsvarande rättighet tillerkännas
arbetareparten. Denna, representerad av landsorganisatio-
nen och till denna anslutna förbund, motsatte sig kravet,
hänvisande till, att den meningen alltid varit förhärskande
inom fackföreningsvärlden, att arbetsinställelser icke borde
få förekomma under avtalstiden. Nu ville — som det heter i
landsorganisationens verksamhetsberättelse för ovannämnda
år — arbetsgivareföreningen ”i en handvändning störta om-
kull denna för arbetsro och lugn så viktiga uppfattning”.
Då regeringen föreläde 1910 års riksdag sitt komplex av
lagförslag, anslöt den sig i stort sett till detta arbetsgivare-
föreningens krav. Den erinrade om, att arbetsgivarnes strä-
van måste gå ut på att försöka få till stånd s. k. riksavtal
samt att åstadkomma gemensam utlöpningstid för de avtal,
som gälla närstående eller eljest varandras stöd krävande
industrier. Genomförandet av en sådan ordning skulle emel-
lertid kräva ett omfattande arbete och en avsevärt lång tid.
”Intill dess ett sådant ordnande kunnat ske, skulle” — fram-
höll regeringen — ”ett förbud i lagen mot arbetsinställelse
under det ett kollektivavtal är gällande, även då arbetsinstäl-
lelsen icke är riktad mot detta avtals bestånd, omintetgöra
fördelarne för arbetsgivarne av deras sammanslutning och
därigenom jämväl direkt motverka dennas åstadkommande
och upprätthållande”.
Svenska arbetsgivareföreningens direktör underströk
denna uppfattning ännu starkare, då han år 1911 i anslut-
ning till regeringsförslaget förklarade, att ”utan rätt till sym-
patilockout kunna arbetsgivareorganisationerna nästan lika
gärna upphöra att existera.” *)
^ *) Om den föreslagna arbetsavtalslagstiftningen. Föredrag hållet
vid allmänt diskussionsmöte inom Svenska arbetsgivareföreningen
den ii mars 1911 av Hjalmar von Sydow, verkställande direktör i
Svenska arbetsgivareföreningen. Stockholm 1911.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
