- Project Runeberg -  Den svenska fackföreningsrörelsen /
290

(1934) [MARC] Author: Sigfrid Hansson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IX. Arbetsavtal och kollektivavtal - 2. Skillnaden mellan arbetsavtal och kollektivavtal

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

290

Arbetsavtalet och kollektivavtalet äro alltså två skilda be-
grepp. Arbetsavtalet är grundläggande för kollektivavtalet
så till vida, att det tar sikte på själva arbetsanställningen, me-
dan kollektivavtalet reglerar arbetsavtalet så till vida, att det
automatiskt korrigerar de i det senare angivna arbetsvill-
koren.

För alla, vars erfarenheter om fackföreningsrörelsen och
arbetsförhållandena icke äro begränsade till det senaste de-
cenniet, framstår kollektivavtalet såsom en mycket värdefull
principiell vinst för arbetarnes fackliga organisationer. Den
reella vinsten för arbetarne själva i deras egenskap av lön-
tagare torde ej vara mindre värdefull. För dem, som följt
fackföreningsrörelsens strävanden sedan den tiden, då det
gällde att förmå arbetsgivarne att erkänna arbetarnes för-
eningsrätt och deras krav på rätt att få kollektivt förhandla
om arbetsvillkoren, ter sig kollektivavtalet såsom ”inseglet
på fackföreningsrörelsens erkännande”, för att ännu en gång
citera professor Undén.

Fackföreningsrörelsen kunde nämligen icke känna sig till-
freds med ett enbart teoretiskt och principiellt erkännande
av förenings- och förhandlingsrätten, utan nödgades — ofta
med hjälp av strejken — tvinga fram kollektivavtalet såsom
en garanti för de förbättringar av arbetsvillkoren, som i
regel utgjorde den reela vinsten av denna rätts erkännande,
och kollektivavtalet blev på så sätt ”en lag om arbetsförhål-
landena, en lag stiftad av arbetsgivaren och fackföreningen
gemensamt”.

Eftersom arbetarnes bemödanden att få till stånd kollek-
tivavtal utgjorde ett led i deras strävan att tillförsäkra sig
största möjliga andel i det ekonomiska utbytet av företagare-
verksamheten, var det naturligtvis först och främst mate-
riella motiv som förestavade arbetsgivarnes motstånd mot
dessa bemödanden. Men de sociala fördomarne gjorde sig
också starkt gällande. För de arbetsgivare, som genom tra-
dition och uppfostran hade bibringats den uppfattningen,
att de allena ägde makten och beslutanderätten över arbets-
förhållandena, var det givetvis motbjudande att nödgas för-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:13:57 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hasifack/0290.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free