Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IX. Arbetsavtal och kollektivavtal - 4. Olika typer av kollektivavtal
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
297
4. Olika typer av kollektivavtal
Det har naturligtvis krävts ganska lång tid för kollektiv-
avtaisinstitutet att utveckla sig till vad det nu är. Ännu så
sent som år 1909 nödgades kommerskollegii avdelning för
arbetsstatistik, då den verkställde sin första utredning om
detsamma, konstatera, att det även bland de närmaste in-
tresserade, arbetsgivarne och arbetarne samt deras organisa-
tioner, ofta rådde ”en ganska stor oklarhet om, vad som i
själva verket bör förstås med ett kollektivavtal”. Ett ej
ringa antal av de avtal, som ställdes till kommerskollegiis
förfogande den gången, kunde ej heller införlivas med det
material, på vilket utredningen skulle baseras.
Ursprungligen torde de mellan enskilda arbetsgivare och
lokala fackföreningar träffade skriftliga överenskommel-
serna i regel ha inskränkts till att gälla tidlön och arbetstid,
i några fall även ackordspriser. Överenskommelsernas ut-
formning torde i de flesta fall ha varit mycket bristfällig,
vilket likväl knappast vållade parterna några olägenheter,
eftersom de voro på det klara med vad överenskommelserna
i realiteten inneburo och endast i undantagsfall försökte ut-
nyttja de formella bristerna i syfte att tillskansa sig fördelar
i strid mot överenskommelserna. Det var först sedan ar-
betsgivareorganisationerna hade lagt sig till med mer eller
mindre juridiskt utbildade funktionärer, som de formella
finesserna började få någon betydelse.
Efter hand som man strävade efter att i detalj fastställa
arbetsvillkoren i avtalen, blev det naturligtvis nödvändigt
att lägga större vikt vid den formella utformningen. De av-
tal, som numera upprättas, torde också i regel fylla ganska
stora anspråk härutinnan. Statens förlikningsmannainstitu-
tion har härvidlag utan tvivel gjort en värdefull insats.
De första kollektivavtal, som upprättades i vårt land, er-
höllo i regel karaktären av vad man skulle kunna kalla
driftsavtal, d. v. s. skriftlig överenskommelse mellan å ena
sidan en enskild arbetsgivare, representerande endast ett ar-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
