Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IX. Arbetsavtal och kollektivavtal - 4. Olika typer av kollektivavtal
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
300
bjudit vissa fördelar för arbetarne, även om detta i lika hög
grad kan sägas beträffande arbetsgivarne. En annan fördel
torde få anses ligga däri, att förhandlingsväsendet förenklats
och koncentrerats.
Nackdelarne ha ur arbetaresynpunkt måhända framförallt
framträtt på så sätt, att den med industrialiseringen förenade
nivelleringen påskyndats, vilket skulle betyda att nackdelarne
huvudsakligen drabbat de yrkesutbildade, i lönehänseende
bäst ställda arbetarne. Det torde ej heller kunna förnekas,
att risken för arbetarne och deras organisationer att bliva
invecklade i mycket omfattande och långvariga strejker och
lockouter ökats. Frågan är likväl, om icke denna risk mera
härleder sig från konsolideringen av arbetsgivareorganisatio-
nerna än från avtalsväsendets utveckling och om icke ni-
velleringen till förfång för de yrkesutbildade arbetarne skulle
ha försiggått i lika raskt tempo även om icke riksavtal hade
kommit till stånd.
När man inom fackföreningsrörelsen reagerat mot denna
avtalstyp, ha emellertid utan tvivel de taktiska synpunkterna
varit förhärskande. Detta har särskilt varit fallet inom
byggnadsindustrin, där man funnit att riksavtalet omöjlig-
gjort eller i varje fall försvårat utnyttjandet av för arbetarne
gynnsamma konjunkturer, vilka inom denna industri kunna
göra sig gällande olika tider på olika orter.
Då landsorganisationens kongress sammanträdde år 1912
behandlade den en motion, vari hade yrkats, att kongressen
måtte uttala, ”att vid nya avtals ingående arbetareorganisa-
tionerna bestämt motsätta sig införande av riksavtal och att
de, där sådana redan finnas, inlägga all sin kraft för deras
slopande samt att, i fall det skulle visa sig nödvändigt, taga
under övervägande huruvida icke en strid borde tagas
härför.”
I sitt utlåtande över denna motion framhöll landssekreta-
riatet, att det med fog kunde ifrågasättas, ”huruvida icke
det för arbetarne och deras organisationer i många
avseenden är fördelaktigare att en genomgående reglering
sker på en gång och för alla arbetare inom ett visst yrke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
