Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IX. Arbetsavtal och kollektivavtal - 7. Prejudikat rörande kollektivavtalets rättsverkningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
314
7- Prejudikat rörande kollektivavtalets rättsverkningar.
Syftet med de i närmast föregående kapitel omnämnda
regeringsinitiativen vid 1910 och 1911 års riksdagar var
bl. a. att legalisera kollektivavtalet. Regeringen lyckades
emellertid icke med sina avsikter. Först med stiftandet av
1928 års lag om kollektivavtal inträdde en ändring i förhål-
landena på detta område. Det förhållandet att vi ända till år
1928 saknade uttrycklig lag betydde emellertid ingalunda, att
vi voro utan alla regler över huvud taget. Professor Östen
Undén påpekade i sin skrift ”Arbetsavtalet” att vi tvärtom
hade en hel del ogynnsamt verkande grundsatser. Dom-
stolen avvisar aldrig en tvist på den grund, att skriven
lag ej finnes utan tillämpar ”allmänna rättsgrundsatser”,
vunna genom analogier från andra håll, genom under-
sökningar av rådande sedvänjor o. s. v. Sådana rättsgrund-
satser ha alldeles samma kraft och verkan som en skriven
lag, ehuru de äro mer obestämda, varigenom tillämpningen
blir ej blott svår utan också inkonsekvent. Det var alltså inte
fråga om att genom lagstiftning skapa regler, där inga funnos
utan att i stället ersätta redan befintliga rättsgrundsatser
med andra, framhöll professor Undén som i ,sin skrift skis-
serade ett förslag till lag om kollektivavtal.
Det var med stöd av dessa ”allmänna rättsgrundsatser”
som högsta domstolen den 22 maj 1915 skapade ett bety-
delsefullt prejudikat med avseende på kollektivavtalet. En
kort redogörelse för de omständigheter som föranledde detta
domstolsprejudikat torde därför erfordras.
Domstolsförfarandet gällde de kollektivavtal, som hade
träffats den 10 april 1907 mellan Stockholms ångslupsaktie-
bolag och maskinist- och eldarefackföreningen i Stockholm
samt den 21 december 1908 mellan boktryckareföreningen
och typografförbundet. Båda dessa avtal blevo enligt arbets-
givarnas förmenande brutna genom ifrågavarande arbetare-
organisationers deltagande i storstrejken 1909. Motparterna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
