Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IX. Arbetsavtal och kollektivavtal - 7. Prejudikat rörande kollektivavtalets rättsverkningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
315
uttogo stämning på arbetareorganisationerna vid Stockholms
rådhusrätt och framställde skadeståndsanspråk. De klausu-
ler i avtalen, som kärandena åberopade, hade följande
lydelse:
”Vid Stockhoims ångslupsaktiebolag må bojkott, blockad, strejk
eller lockout, vare sig maskerad eller öppen, ej under några förhål-
landen äga rum”. (Maskinist- och eldarefackföreningens avtal, § 13).
”Under tariffernas giltighetstid får icke lockout, bojkott, blockad
eller strejk, maskerad eller öppen, anordnas, utan tvister skola av-
göras genom tariffnämnden eller tariff redaktionen”. (Typograttor-
bundets avtal, § 14 s. k. gemensamma bestämmelser).
De framställda ersättningskraven blevo av rådhusrätten i
båda fallen avslagna, med den motiveringen, att vederbörande
organisationer ej kunde anses äga sådan rättskapacitet, att
de genom ingående av kollektivavtal för egen del förvärvat
rättighet eller iklätt sig skyldigheter av ekonomisk art. Må-
len fördes emellertid vidare genom alla instanser. Beträf-
fande maskinist- och eldareavtalet biträddes därvid käran-
dens talan av såväl Svea hof rätt som högsta domstolen. I
fråga om typografavtalet fastslogs likaledes, med frångå-
ende av den från rådhusrätten anförda motiveringen, att
det åberopade avtalet varit bindande, samt att brott mot det-
samma borde för den felande parten medföra skadestånds-
plikt. Men enär det mot typograf förbundets bestridande
icke kunde med full visshet antagas, att med den åberopade
bestämmelsen i avtalet åsyftats att stadga förbud mot an-
ordnande av sådan strejk, varom i målet ostridigt vore fråga,
eller s. k. sympatistrejk, prövade såväl hovrätten som högsta
domstolen lagligt fastställa det slut, vartill rådhusrätten
kommit.
Hovrättens beslut var enhälligt. Däremot hade i fråga om
typografmålet tvenne av högsta domstolens ledamöter anfört
avvikande mening och velat bifalla kärandens talan, enär
enligt deras uppfattning avtalets strejkförbud måste anses
omfatta jämväl sympatistrejk, detta särskilt med hänsyn till
den uppfattning, som typograf förbundets styrelse själv åda-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
