Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IX. Arbetsavtal och kollektivavtal - 8. Ett lagförslag år 1916
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
317
som förmenas stå i strid mot kollektivavtal eller denna lag,
så ock mål om skadestånd i anledning av avskedande, som
förmenas stå i strid mot kollektivavtal”. Vidare skulle dom-
stolen kunna handlägga ärenden rörande kollektivavtals
”giltighet, bestånd och rätta innebörd” samt ärenden rörande
bestämmelse i arbetsavtal, som grundar sig på kollektivavtal.
Vid detta lagförslags utarbetande hade landsorganisatio-
nens ordförande, Herman Lindqvist, medverkat. Han till-
styrkte förslaget med vissa ändringar. Bl. a. yrkade han
avslag på en bestämmelse, som avsåg förbud för arbets-
givare och arbetare, som äro bundna av avtal, att vidtaga
arbetsinställelse eller därmed jämförlig åtgärd för genom-
förande i arbetsförhållandet dem emellan av bestämmelse*
avsedd att gälla efter kollektivavtalets upphörande. ”Grun-
dad anledning finnes för” — yttrade han — ”att detta
stadgande skall bidraga till uppkomsten av flera arbetsinstäl-
lelser än vad förhållandet bleve, om stadgandet ej funnes. Om
exempelvis vid omfattande sympatistrider en för flera orga-
nisationer gemensam fråga under striden framträder som
tvist utan att vidröra gällande avtal, torde det gagna arbets-
freden, om pågående strider få utgöra medel för lösandet
av dessa tvister, då det rör bestämmelser, som skola gälla
efter den tid avtalet upphör. Förbjudes detta förfarande,
äro nya strider att motse, då kollektivavtal på förevarande
område utlöper.”
Landsorganisationens ordförande vände sig vidare mot
stadgandet om s. k. varseltid vid arbetsinställelsers iscensät-
tande och mot ett par detaljer rörande arbetsdomstolens sam-
mansättning. Slutligen avgav han, utan att göra något yr-
kande, en så lydande förklaring angående bestämmelserna
om skadestånd för avtalsbrott etc.:
”Den svåraste stötestenen i förevarande lagförslag torde
vara bestämmelserna om påföljden för brott mot gällande
kollektivavtal eller för vidtagande av olovlig stridsåtgärd.
Känt är ju, att redan gällande rätt medför påföljd i detta
avseende, och prejudikat äro givna, att brott mot gällande
kollektivavtal medför skadeståndsplikt. Med antagande av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
