Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IX. Arbetsavtal och kollektivavtal - 9. Lagarne om kollektivavtal och arbetsdomstol
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
324
lägga och utdöma vite samt besluta kvarstad eller sking-
ringsförbud. Utdömt vite tillfaller kronan. I händelse av
bristande tillgång till vites gäldande får detta icke förvand-
las till fängelse.*)
Arbetsdomstolen har efterträtt den centrala skiljenämnd
för vissa arbetstvister, som hade upprättats i enlighet med
en år 1920 stiftad lag. Enligt denna ägde ifrågavarande
nämnd att upptaga till behandling ”fråga om kollektivav-
tals rätta innebörd och tillämpning, därest enligt bestämmelse
i avtalet eller eljest genom överenskommelse mellan dem,
som slutit detsamma, sådan fråga hänskjutits till nämnden”.
Av nämnden meddelad skiljedom skulle lända till efterrät-
telse lika som domstols laga kraft ägande dom.
De erfarenheter, som vunnos under den tid denna lag
var gällande, voro stort sett gynnsamma. Landssekretaria-
tet gav uttryck åt den inom fackföreningsrörelsen förhär-
skande uppfattningen om densamma, då det i sin verksam-
hetsberättelse för år 1920 uttalade, att nämnden ägde stora
förutsättningar att kunna skapa ”en rationell och enhetlig
praxis” och att dess utslag säkerligen skulle få en helt annan
auktoritet än skiljenämndsutslagen i vanliga fall dittills haft.
Inom fackföreningsvärlden önskade man därför, att denna
på frivillighet från kollektivavtalsparternas sida grundade
lagstiftning skulle bibehållas. Man motsatte sig också ener-
giskt de förslag angående lagar om kollektivavtal och arbets-
domstol, som regeringen framlade år 1928. Opinionen mot
dem tog sig uttryck i en av landssekretariatet proklamerad
proteststrejk, som ägde rum den 22 maj, alltså omedelbart
innan riksdagen gick att behandla lagförslagen. I strejken
deltogo omkring 370,000 personer.
Sedan riksdagen antagit lagarne om kollektivavtal och
*) Svensk författningssamling 253 och 254.
K. maj :ts prop. nr 39, 1928.
Motionerna nr 280 och 282 I kam. samt nr 430 II kam., 1928.
Andra lagutskottets utlåtande nr 36, 1928.
Första kammarens protokoll nr 35 och andra kammarens proto-
koll nr 38, 1928.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
