Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - X. Den politiska inriktningen - 2. Landsorganisationen och partiet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
338
Det beslut, som landsorganisationens kongress fattade år
1909, innebar icke ett upphävande av det år 1900 gjorde ut-
talandet rörande frändskapen mellan fackföreningsrörelsen
och socialdemokratin. För att ytterligare bekräfta detta för-
klarade nämligen kongressen:
”1 anslutning till kongressens beslut att icke vidare i landsorga-
nisationens stadgar upptaga någon punkt, som formellt hänvisar på
samverkan med något visst politiskt parti, vill kongressen, gentemot
alla misstolkningsförsök av detta besluts innebörd ha uttalat, att där-
med icke i någon den minsta mån avsetts någon förändring i den
arbetarerörelsens andliga enhetlighet och solidaritet, som alltifrån
dess början bundit samman svensk fackföreningsrörelse och social-
demokrati. Kongressen betraktar för sin del Sveriges socialdemokra-
tiska arbetareparti som den naturliga och självskrivna bäraren av den
svenska arbetareklassens politiska strävanden.”
Landsorganisationens kongress har sedan dess icke gjort
något uttalande eller fattat något beslut i annan riktning.
Den markerade tvärtom så sent som år 1931 ytterligare sin
solidaritet med det socialdemokratiska partiet.
Sedan år 1909 ha inga bestämmelser förekommit i lands-
organisationens stadgar, som angivit denna organisations poli-
tiska inriktning. Förbindelserna med det socialdemokratiska
partiet ha likväl upprätthållits i enlighet med kongressens
ovan återgivna uttalanden. Partiet har beretts tillfälle att
låta sig representeras hos landsorganisationens kongress, och
landsorganisationen har åtnjutit samma förmån hos parti-
kongressen. I de fall, då en arbetareopinion mobiliserats i
större aktuella politiska frågor, ha partiets styrelse och lands-
organisationens representantskap gemensamt tagit initiativet.
Så skedde t. ex. år 1918, då det gällde att förmå statsmak-
terna att företaga en författningsrevision i enlighet med de-
mokratins krav och medverka till en lösning av fackföre-
ningsrörelsens gamla krav på lagstadgad åttatimmars maxi-
malarbetsdag. Så skedde också år 1916, då partiet och lands-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
