Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - X. Den politiska inriktningen - 4. Syndikalismen och kommunismen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
344
partiet och sedermera, sedan tvångsanslutningsbestämmelsen
borttagits ur landsorganistationens stadgar, försökte för-
må partiet att vägra fackföreningarne rätt att förmedla
part;medlemskap åt sina medlemmar — dessa fackförenings-
män voro, som sagt, i regel icke fientligt sinnade mot par-
tiet utan önskade tvärtom, att frändskapen mellan detta och
fackföreningsrörelsen skulle värnas och ytterligare stärkas.
De krävde särskillnad endast i organisatoriskt hänseende, och
de anförde såsom motivering för detta krav framförallt
praktiska och taktiska skäl.
De mera principiella skälen presterades av den s. k. bor-
gerliga pressen och av dem inom arbetarerörelsen, vars so-
cialistiska åskådning icke överensstämde med partiets pro-
gram och praktiska politik. Av de sistnämnda samlades en
del i det år 1897 bildade Socialistiska ungdomsförbundet,
vilket år 1908 ombildades till ett parti, benämnt Sveriges
ungsocialistiska parti. Detta ungdomsförbund och detta
parti ansågo, att fackföreningsrörelsen löpte risken att bliva
förd på avvägar av det socialdemokratiska partiet, som hade
inriktat sina strävanden på ett parlamentariskt reformarbete,
under det att arbetarklassens befrielse, enligt ungsocialis-
ternas mening, låg förborgad i en principiellt statsfientlig,
revolutionär, utomparlamentarisk, på fackföreningsrörelsen
baserad klasskamp.
När ungsocialisterna år 1910 togo initiativet till ”den
syndikalistiska klasskampsorganisationens” bildande voro de
mycket angelägna om att framställa fackföreningsrörelsens
förbindelser med det socialdemokratiska partiet som en fara,
ur vilken fackföreningsrörelsen måste räddas. Den syndi-
kalistiska organisationen (S. A. C.) proklamerade också
sträng partipolitisk neutralitet och förklarade, att den ön-
skade omsluta alla arbetare utan hänsyn till ”religiös, poli-
tisk eller filosofisk åskådning”. Den nödgades emellertid
samtidigt förklara, att partipolitisk neutralitet icke är det-
samma som politisk neutralitet. Ett förverkligande av syn-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
