Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Mitt barn», svarade grefvinnan och strök
den upprörda unga flickan sakta på kinden, »det
är med glädjen ofta som med silkesmasken, den
tager en annan form än förr; ungdomsglädjen
spinner sig in i hemlifvets nyttiga puppa, der
skall den utveckla sig i tysthet till sin sista
förvandling, den stund då fjärilen får slippa ut,
och rigtar sin jublande flygt mot glädjens
hemland.»
»Moster, moster hvad jag älskar dig!»
hvi-skade Ruth, lutad mot hennes axel.
Borta i tredje vagnen pratades oaflåtligt,
och klingande silfverskratt genljödo mellan de
hvita björkstammarne, der de två lyckliga ilade
fram. Gudomligt roligt hade de, och ändå sade
de ungefärligen detsamma hela vägen igenom.
Huru behändigt förstodo de ej att på de mest
omvexlande sätt konjugera: »jag älskar, vi älska?»
Visserligen gjorde Elisa emellanåt små lama
försök med afkylande intermezzo’n af mera
prosaisk art, men innan de visste ordet af hade de
återtagit sitt konjugerande.
Nu bär vägen uppför en höjd; se der ligger
det hvitrappade lilla Liljeby på sin gröna
lummiga kulle, med Elfsjön nedanför, som en
glittrande silfverväf utspänd i solskenet, och med en
leende infattning af björkbevuxna uddar och
mossiga stenblock.
Man svänger af in på gårdsplanen, der
blommande dahlier i mångbrokig fägring och klungor
af frodiga, hvita flox prunka på gräsvallen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
