Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ut på stentrappan framför porten skyndar
den fryntliga lilla gumman Ohlson,
trotjenarin-nan, med hvita kambriks-mössan och
storblommiga kattunsförklädet, hon som i många
Herrans år varit förestyre på Liljebv, som sköter
grefvinnans väfvar, gör den läckraste
sötmjölks-ost och dessutom är så underfundig i att
uppföda kalkoner och kycklingar, att ortens alla
hönsgummor betrakta henne som ett orakel.
»God dag, Carolina!» ropa alla när de få
syn på den hederliga gumman, hvars lilla trinda
figur åt alla sidor utför de prydligaste
nignin-gar, under det den tandlösa munnen skrynklar
sig till ett fryntligt leende, och fingrarna ifrigt
tumma på en stor nyckelknippa. »Nu har du
oss här igen, gamla Lina», säger grefven,
räckande henne handen från vagnen. »Hvar ha vi
Thomas? Jo, se der! God dag min gosse.» Och
så lemnas tömmarna till trädgårdsdrängen, som
i hast rest sig från sitt arbete vid rabatten,
skakat jordklumparne bort från blå förklädet,
och nu skyndat fram med mössan i näfven.
Samtliga gäster träda gladt pratande in i
förstugan, framför hvars gammaldags hvitmålade
boisering man nyss uppställt några bräder som
varning mot våt oljefärg.
»Herrskaperna få vara goda och akta sig!»
underrättar gumman Ohlson med gäll röst,
»målaren slutade nu på minuten att stryka om listen
der.»
»Håll åt sig grå sidenfodralet, kära Beate!»
\
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
