Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
också i en mera tragisk tonart, såsom:
»Otacksamme! jag vet knappt hvarför jag skrifver dessa
rader.»
Kakelugnen storknade af brinnande
pappersblad, och en instängd lukt af mysk, patchouli
och mossros fyllde rummet med ett tryckande
q valm.
Nu hördes en ringning på tamburklockan.
»Det är sant, John är ju ute!» och baronen gick
sjelf för att öppna. Det var postbudet som
bockade sig och stack in ett bref med utländska
postmärken på kuvertet. Fort stängdes dörren
efter honom, och baronen skyndade fram till
skrifbordet för att med pennknifven forsigtigt
öppna det väl tillslutna brefvet.
»Ganska rigtigt, från Paris! Hon kunde iute
låta bli att skrifva, den söta, lilla ungen!»
utropade baronen med strålande ögon. »Det ser ,
mig bära väl stort ut, det här, för att vara ett
fruntimmersbref, men låt se!»
Ifrigt uppvek han det glänsande hvita
papperet, der ett präktigt monogram och ett
»Högvälborne Herr Baron!» mötte hans förvånade
blickar.
»Hvem fan kan det vara som skrifver detta
petiga perlstilsbrefvet till mig?» frågade sig von
Walden mulnande och letade vresigt efter
underskriften.
»Ah! det är från baron Wildenheim, hennes
far; hvad månne det kan vara?»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
