Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
stund till», men det hjelper icke. Man får nöja
sig med löftet om »mera i morgon affcon», och
dermed punkt.
Nu kommer en våldsam god-natt-tagning,
med så häftiga kyssar och omfamningar, att
moster under skratt slår ifrån sig med
händerna, som när man schasar mygg en
sommar-qväll.
Barnen klänga upp i mosters knä och kikna
af skratt åt hennes ångestrop för sin arma
mössas räddande. »Ä’ ni rasande ungar? Håll!
Håll! Nu är det nog. Se så, god natt, god
natt, små vildbasare!»
Snart trappla de mot dörren och ut öfver
förstugan till barnkammaren.
Moster Margretha lyssnar tills ljudet af de
små ojemna stegen helt försvunnit; då ler hon
icke mer. Trött lutar hon hufvudet mot handen
och sitter så en stund försjunken i tankar.
Nu ser hon melankolisk in i den halft
ut-brunna brasan, liksom följde hon der någon
hemlighetsfull syn ur det förflutna. Ja, det är
den flydda ungdomens leende taflor som ännu
hägra för den åldrade blicken.
Der skymtar fram ifrån den tiden en
sommarafton i föräldrahemmet. Margretha står i
det öppna salongsfönstret och ser ut öfver
parken. Då höres ett doft vagnsbuller, en gul
wienervagn rullar in på gården och stannar vid
porten. Det är en vän till hennes far, gamle
professor K., som med sitt giktbrutna knä var-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
