Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Na, hvad hon var rolig, den rara fröken!
Alla töserna skrattade så de höllo sig i sidan,
och de små bondungarna började åter fundera
på om de skulle töras klifva ned i bäcken och
skrämma ankorna. Men der kom annat i
tankarna, ty i allén syntes något närma sig,
liknande en löfsal på hjul. Det var min sann
Målare-Johannes’ Andreas, som satt på en kärra,
fullastad med löfruskor och stora korgar, rågade
med blåklint, prestkragar, åkervallmo och
tjärblomster.
Blinda hästen, stackars Wira, som annars
plägar draga gröna vattentunnan, är spänd för
blomsterlasset; midsommaraftonen till ära har
också hon blifvit utsirad med gröna qvistar, och
öfver hennes sorgsna hufvud gungar en luftig
triumfbåge af färskt björklöf.
Nu köra de fram ur allén, kärran stannar.
»Hurra för Andreas!» ropa töserna, stora och
små, viftande välkommen med sina röda och
blå halsdukar och hoppande högt af glädje.
Andreas står uppe på kärran som en
triumfator på sin char och vinkar till höger och
venster; Anna-Beata får sig ett godt ögonkast;
hon blir i rosenrödt lynne för hela dagen.
Spol-Kajsa håller sig litet på afstånd, men lille
Andreas är en vaken fyr; från sin upphöjda plats
bland löfruskorna skickar han också henne en
blick, »ett kungarike värd». Lyckligtvis gick
den osedd förbi den lilla förnöjda Anna-Beata.
Vackra Kajsa är glad som en giga; än nic-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
