Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ning, bestående af ett mörkt taft till klädning
och en hatt, och sådant är ju alltid bra att
hafva.
Hos tant Barbara åter var assessorskan
ovärderlig, såsom den der kunde spänna sina små,
skarpa ögon i den nya kokerskan då hon skulle
antagas och med mönstrande kännareblick se
hvad hon dugde till. Alltid fans det för öfrigt
trasiga knapphål i Thures skjortor, och sådana
var assessorskan en mästarinna uti att sy.
Summan äf detta blef, att generalskan gerna »tog
hand om henne», kallade henne Mimmi och bad
henne anse sig som hvardagsgäst när hon sjelf
ville.
Allt det der gick för sig, men en svårighet
låg deruti att assessorskans andra vän och
be-skyddarinna, fru Glitterling, och tant Barbara,
såsom vi veta, ej voro några såta vänner.
Gumman Barbara ropade alltid högt öfver
den verldsliga, behagsjuka konsulinnans granna
toaletter och upphörde aldrig att med tvetydigt
deltagande beklaga »den arme, gamle konsuln» —
så föllo hennes ord — »som vid sin ålder gift
sig med en sådan mod-journal».
Konsulinnan ansåg sig vara mera kompetent
i bedömandet af sin mans lycka än tant Barbara;
öfvertygad om att han ingalunda var
beklagansvärd, tyckte hon att gumman Barbara icke borde
lägga sig i andras angelägenheter; »man skulle
nog sköta sig lyckligt ändå».
Mer än en gång hade vår pirrögda asses-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
