Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fram till spegeln och visa mig hur ful och röd
jag blir, och derföre trodde jag . . .»
»Små barn», afbröt tant Barbara otålig,
»skola aldrig understå sig att se efter om äldre
personer äro röda eller bleka; de skola blott
tänka på att sjelfva vara snälla. Kom ihåg det.»
»Ja, mormor lilla, det vill flisa visst!» sade
den lilla flickan och tryckte så lifligt sin
körs-bärsmun emot mormoderns hand, att den gamla
kände sig fullständigt afväpnad, tog barnet i
sina armar och satte det i sitt knä.
»Berätta mig nu, kära barn, hur du har det
der hemma; brukar pappa nå’nsin gå in i
barnkammaren till dig, och visar han dig någon gång
din mammas porträtt?»
»Ack ja, mormor lilla! Mammas porträtt
hänger ju öfver min säng. Om rnornarna
klockan sju, innan pappa går ut, kommer han alltid
in och pussar mig. Då vaknar jag, och då
lyfter han ofta upp mig på sin arm, så att jag
kan räcka upp till porträttet och helsa god
morgon på mamma. Då säger pappa: ’Hör du, min
stumpa, vill du lofva mamma att försöka att
vara rigtigt snäll i dag?’ — ’Ja, det vill jag visst!’
svarar jag. Åter igen pussar han mig då, och
så lägger han mig ner i min säng och stoppar
täcket omkring mig för att jag skall få sofva
en liten stund till.»
»Men om mormor har du väl inte så ofta
hört talas, kan jag tro?» frågade tant Barbara,
i det hon skarpt betraktade barnet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
