Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Snälle Hugo, gif mig först min påse!»
svarar lilla frun. »Tack skall du ha! Se, der är
Betty; god dag, kära du; god dag, god dag.
Du har väl théet i ordning der hemma, och allt
det jag skref om?»
»Ja bevars, frun lilla, och omletten skall
bli färdig, det kan frun lita på», tillade jungfru
Betty med en hemlighetsfull blinkning och neg
en liten knyck för sin nya matmoder.
Den senare såg smått blyg på sin
tjenar-inna, efter det hon gifvit detta första prof på
husmoderlig omtanke i en ton, som hon sjelf
trodde vara mycket värdig. Hon hade nemligen
icke sett sin nya jungfru sedan det högtidliga
ögonblick, då hon som fästmö stadt henne till
hösten, vid hvilket tillfälle hon ord för ord lärt
af sin mamma hvad som skulle sägas och erfarit
en verklig examenskänsla.
Kunglig sekter Munters bröllop hade firats
i Juni månad hos Claras föräldrar, grosshandlar
Solens, ute på Nyponviken — deras sommarnöje
på Vermdön. Sedan hade unga herrskapet gjort
sin bröllopsresa i Norge samt till några
släg-tingar på landet, och nu i September skulle de
flytta in i det nya hemmet på Humlegårdsgatan.
Efter det man vexlat lifliga helsningar med
välkomnande vänner och bekanta, satte sig det
unga paret i en droska, jungfru Betty fick plats
på kuskbocken, och med pick och pack,
schal-paketer och påsar, rullade man af, glada i hågen,
till eget bo.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
