- Project Runeberg -  Historisk och arkitekonisk beskrifning öfver Helsingborgs kärna /
6

(1845) [MARC] Author: Carl Georg Brunius - Tema: Architecture and Construction
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Magnus Eriksson, som genom slöseri och svaghet för
gunstlingar ådragit sig Svenskarnas hat och förakt och derför fick
benämning af Smek, närmade sig Valdemar, med hvilken han hade ett
möte. Magnus höll 1351 en herredag, parlamentum, i Helsingborg,
och tre Svenska och tre Danska biskopar sammanträdde detta år i
Lund för bibehållande af freden mellan rikena [1]. Tvenne år
härefter hölls åter ett möte, till följe hvaraf Valdemar förklarade, att
alla de bref, hvilka han fått rörande igenlösning af Skåne, Blekinge,
Lister och Hven mot 34,000 mark lödigt silfver, skulle vara ogiltiga
och kraftlösa [2]. Olyckliga missförhållanden emellan Konung Magnus
och hans son Erik gåfvo Valdemar anledning att infalla i Skåne,
hvarest han 1359 intog flere slott, men blef före årets utgång
tvungen att lemna desamma [3]. Sedan Erik, som innehaft Skåne, afgått
med döden, återtog Magnus styrelsen deröfver. Han uppehöll sig i
Helsingborg och sökte der ingå fred med Valdemar, hvilken
deremot ej ville genom underhandlingar afgöra saken. Sistnämnde
Konung sträfvade nemligen att komma i besittning af Skåne, hvilket
han så mycket mindre kunde genom en laglig dom vinna, som mer
än en traktat beviste, såsom Jahn yttrar sig, den Svenske
Konungens rättigheter [4]. I Juli 1360 gick Valdemar med en här öfver
till Skåne och belägrade Helsingborgs slott, hvilket Magnus, som
befann sig derstädes, öfverlemnade med afträdande af Skåne och
utlemnande af dithörande bref [5]. Allt detta bevisar, att samma slott
varit på den tiden det vigtigaste i provinsen. Malmö hade ännu icke
fått något fäste, och Landskrona är en vida yngre anläggning, att icke
tala om Christianstad, som anlades af Christian IV.


[1] Continuatio Chr. Dan. Script. Rer. Dan. T. VI. p. 526. Hvitfeldt, Kr. s. 504.
[2] Waldemari litteræ datæ Wardbergis, Anno Dom. M.CCC.LIII. feria 6:ta
ante Cecilie virginis in S. Bring, Mon. Scan. p. 109—112.
[3] Hvitfeldt, Kr. s. 518.
[4] F. H. Jahn, Skaanes Adskillelse fra Danmark i Det skandinaviske
Litteraturselskabs Skrifter, B. 22. s. 395, 396.
[5] Annal. Dan. Script. Rer. Dan.
T. VI. p. 533, MCCCLX. Rex Daciæ Waldemarus obtinuit Scaniam in manu forti
et castrum Helsingburgh per resignationem Magni Regis Sueciæ. Jemf. Hvitfeldt, Kr.
s. 524.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 5 01:47:07 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hborgkarna/0018.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free