Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
grafvar. Vallarne bestodo antingen af uppkastad jord eller af
pålverk med jord och sten deremellan, och grafvarne voro antingen
våta eller torra. Efter christendomens antagande inkom ett fastare
byggnadssätt. Man började snart använda kalkbruk, hugga
qvadersten och tillverka murtegel. En ädlare byggnadskonst blef inom ett
århundrade derefter hemmastadd i norden, hvilken, ehuru den
hufvudsakligen togs i anspråk för kyrkors uppförande, dock användes
kort derpå för fasta platsers beredande. Knut Lavard har blifvit
ansedd såsom den förste, hvilken hemkommen efter flera års
vistande i Sachsen börjat i Danmark anlägga fästen af murverk med
tinnar och torn [1].
Det är troligt, att Helsingborgs slott ursprungligen bestått af
jordvallar med träförskansningar samt trähus derinom, och varit enligt
forntidens bruk af ringa omfång, men fått i tolfte eller trettonde seklet
fasta murverk. Innan vi öfvergå till beskrifning af dess kända
anordning, tro vi oss böra i största korthet lemna några upplysningar
rörande dylika fästningsbyggnader.
Man plägade både under rundbågs- och spetsbågsåldern uppföra
dels runda dels fyrkantiga försvarstorn, som bestodo af flere
våningar med grofva bjelklager eller med hvalfafdelningar. Sådana
torn hade å källaren hvarken dörr- eller ljusöppningar för att
vara mera tryggade för öfverraskning. Första våningen hade deremot
en ingång, som tillslöts med en grof dörr af dubbla plankor och
säkra bommar. Uppgången utgjordes af en vindbrygga.
Skottgluggarne voro små och betäckningen var merendels platt och omgifven
med murtinnar. Yttre verken bestodo af enkla eller dubbla lägre
eller högre ringmurar, hvilka hade stundom blotta murtinnar, men
stundom småtorn derjemte. Dessa ringmurar och småtorn innehöllo
ej sällan bonings- och förrådsrum. Utanför vidtogo naturliga
branter eller torra och våta grafvar, behöfliga uthus lågo någongång
utanom dylika grafvar och omgåfvos med särskilda grafvar. Ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
