- Project Runeberg -  Historisk och arkitekonisk beskrifning öfver Helsingborgs kärna /
18

(1845) [MARC] Author: Carl Georg Brunius - Tema: Architecture and Construction
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Stockholms slott hade ursprungligen ett rundt ganska högt torn,
hvilket intog midten deraf, och detta, som uppfördes af Birger Jarl,
kallades Kärnan och fick sedermera benämning af Trekronor.
Konung Magnus Smek, tillfångatagen efter ett nederlag, blef 1365
insatt uti en stuga i denna Kärna [1]. Samma torn omgafs af
ansenliga verk. Skada, att man icke närmare känner deras ursprungliga
förhållanden. — Laholms fäste, beläget på en liten kringfluten
klipphöjd, var 1318 jemväl en Kärna [2]. Denna Kärna skyddades af
yttre verk, hvilka dock voro ganska inskränkta. — Om vi betrakta den
jordkulle, hvarpå Skanörs slott fordom höjde sig, finna vi, att den
blott kunnat inrymma en enda rundbyggnad; emedan samma kulle,
hvilken är kretsformig och har ett obetydligt omfång, vid foten
omgifves af dubbla grafvar, som äro cirkelformiga och vattenfyllda. —
Åhusslott, hvilket tillhört erkebiskopen i Lund, har legat på en
temligen hög men ganska trång plats, och måste jemväl haft blott en
byggnad. Denna plats är fyrkantig och omgifves af djupa, torra
grafvar. Man inkom i härvarande byggnad, som förmodligen varit
ett stort torn, på en hög vindbrygga. En sådan kallades fordom
Smäcken. Det var ifrån denna vindbrygga erkebiskopen Magnus
1390 nedföll och afled [3]. — Skåne har många slottsplatsar, som
äro vida rymligare. De derå anlagde försvarsverken torde dels ifrån
början fått större omfång, dels blifvit sedermera utvidgade. Höga
fyrkanter med runda hörntorn byggdes under den sednaste
medeltiden, hvarefter inga midttorn, utan blott ett eller flere yttre
hörntorn och inre trapptorn blefvo uppförda, och porthus anlades vid
yttre ej vid inre borggården. Sådane fästen och borgar voro äfven
skyddade af branter eller grafvar, och de blefvo stundom till följe
af platsarnas ojemnheter mindre regelbundna. Men oftast ha likväl
de afvikelser, hvilka man ansett såsom hufvuddrag uti medeltidens
byggnadsstil, tillkommit genom förändringar och utvidgningar under


[1] Stora Rimchrön. Script. Rer. Svec. T. 1. Sect. II. p. 58. Jemför
S. Lagerbring, S. R. Hist. 3. D. s. 512.
[2] Continuatio Chron. Dan. Script. Rer. Dan. T. VI. p. 521.
[3] Chron. Episc. Lund. Script. Rer. Dan. T. VI. p. 631, 632.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 5 01:47:07 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hborgkarna/0030.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free