Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Danskarna. De uppdrogo circumvallationslinier och förskansningar
och öppnade löpgrafvar samt uppkastade batterier på södra, östra
och norra sidan, hvarifrån de underhöllo en beständig eld med kulor
och bomber. Härefter beredde de sig till en stormning. Då
emellertid kommendanten Carl Hård försvarade sig med käckhet, utfunno
Danskarne ett krigsputs, som hade bättre verkan än måhända en
stormning åstadkommit. Ett bref, hvari kommendanten lofvades i
händelse af belägring få undsättning, uppsnappades. Ett annat bref
skrefs, hvari han uppmanades att antaga ett hederligt accord.
Svenska kanslistilen, och kungliga namnteckningen voro med synnerlig
skicklighet eftergjorde, och Konungens sigill, som blifvit föregående
år tagit vid Årup, trycktes derpå. Kyrkoherden i Kropp Rasmus
Hofgaard fängslades och hans hustru uppskrämdes med svåra hotelser, om
hon icke riktigt framskaffade detta understuckna bref. Hård ställde
sig genast den förmenta befallningen till efterrättelse. Det bör likväl
icke förtigas, att Danske författare förnekat allt detta. Men på den
tiden rådde ett olycksbringande nationalhat och en ej sällan
missförstådd nationalheder. Fästningen uppgafs den 27 Juni om aftonen
med vissa vilkor. Svenska besättningen fick fritt aftåga, och skulle
af Danskarna ledsagas till Svenska hären, samt medha sin tross och
sina tillhörigheter. Följande månad landstego 5000 man vid
Helsingborg och derpå företogs en betydlig förbättring å
fästningsverken. Desse gjordes vidsträcktare, så att de innefattade landthöjden [1].
Carl XI lägrade sig i Juli 1679 vid Ramlösa med en betydlig
styrka. Kommendanten Tettau lät afbränna staden, på det att den ej
skulle tjena Svenskarna till beskydd. Två stormningar företogos,
som blefvo dels genom en häftig eld från fästningen dels ifrån
trenne örlogsskepp nära stranden afslagne. Svenskarne planterade 28
grofva kanoner vid strandbrädden, hvarigenom skeppen tvingades att
draga sig tillbaka. Ett tredje försök gjordes på hamnbryggan, men
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
