Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
röjer en sådan blandning mindre den såkallade öfvergångs- än den
sednaste spetsbågsstilen, hvari ett vacklande i formernas behandling
merendels framstår. Det visar sig nemligen här ögonskenligen, att,
ehuru man med omsorg utfört detta murverk både i anseende till
byggnadsämne och arbetssätt, man har dervid mindre afsett en ren
byggnadsstil än ett bestämdt ändamål och en erforderlig fasthet.
Om Kärnan jemföres med byggnader, hvilkas grundläggningsår
äro bekante, så inses, att den ovilkorligen måste uppstått under
Konung Valdemar Atterdags, Drottning Margaretas eller Erik XIII:s
regering. Det är bekant, att Valdemar var lika mån om Skånes
återvinnande som bibehållande, samt att han gjorde mycket för
försvarsverkens förbättrande. Man känner äfven, att Margareta hade
förkärlek för Helsingborgs slott, hvarest hon ofta vistades, och man vet,
att Erik vida mer utmärkte sig genom byggande af fästningsverk än
desammas försvarande. Det är emellertid ovisst hvilkendera af dessa
regenter, som uppfört samma byggnad. Uti en beskrifning öfver
Skåne, författad på Christian IV:s tid, anföres den sägen, att Konung
Valdemar IV byggt Helsingborgs slott, som bestod af ett ganska högt
torn, hvilket omgafs af tvenne ringmurar, och innehöll Konungens
boningsrum [1]. Vi ha ofvanföre visat, att Valdemar troligtvis byggt
Gurre slott, hvarest han gerna uppehöll sig. Det är märkvärdigt nog,
att kärnan å Gurre- liksom å Helsingborgs slott haft utom sidorum
en alldeles lika stor fyrkantig stuga i hvarje våning, och att båda
dessa torn innehållit kongliga boningsrum. Man måste i sanning
tillstå, att man under den tiden mindre afsåg beqvämlighet än trygghet,
och härom vittna byggnadslemningar äfven från en något sednare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
