Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Lilla Idas blommor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
— Här tyckes vara bal, sade hon. Hvarför har ingen sagt
mig det?
— Vill du dansa med mig? sade rökgubben.
— Jo, du är just en vacker en att dansa med! sade hon
och vände honom ryggen. Så satte hon sig på lådan och
tänkte, att nog någon af blommorna skulle komma och bjuda
upp henne; men det kom ingen, och så hostade hon, hm, hm,
hm! men ändå kom ingen enda. Rökgubben dansade nu
alldeles ensam, och det var icke så dåligt.
Då nu ingen af blommorna tycktes se Sofi, släpte hon sig
från lådan rakt ned på golfvet, så att det blef ett stort
buller. Alla blommorna skyndade också till, samlade sig
omkring henne
och frågade,
om hon icke
hade slagit
sig; och de
voro alla så
vänliga och
artiga emot
henne, i
synnerhet de
blommor, som
hade legat i
hennes säng;
men hon hade
icke slagit sig
det allra
minsta, och alla
Idas blommor tackade för den rara sängen och tyckte så mycket
om henne, togo henne med sig midt fram på golfvet, der månen
lyste, och dansade med henne, medan alla de andra blommorna
dansade i ring omkring dem; och nu var Sofi nöjd och sade,
att de gerna skulle få behålla hennes säng, ty hon hade alls
ingenting emot att ligga i lådan. Men blommorna svarade:
 |
| Ute i trädgården gräfdes en liten graf. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
