Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Tummelisa - 6. Den stygge gossen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
späd; men då han fick se Tummelisa blef han så glad: hon
var den allra vackraste flicka, han hittills hade sett. Derför
tog han guldkronan af sitt hufvud och satte den på hennes,
frågade hvad hon hette och om hon ville bli hans hustru, så
skulle hon blifva drottning öfver alla blommorna. Ja, det var
minsann en man af annat slag än paddans son och mullvaden
med svarta sammetspelsen. Hon sade derför ja till den
vackre prinsen, och från hvarje blomma kom en dam eller
herre, så vackra, att det var lust och glädje åt det; en hvar
gaf Tummelisa en gåfva, men den bästa af alla var ett par
vackra vingar af en stor, hvit fluga; de fästes på Tummelisas
rygg, och nu kunde äfven hon flyga från blomma till blomma;
det var en sådan glädje, och svalan satt uppe i sitt bo och
sjöng för dem så godt hon kunde; men i hjertat var hon
likväl bedröfvad, ty hon höll så mycket af Tummelisa och skulle
aldrig velat skiljas ifrån henne.
— Du skall inte heta Tummelisa, sade blommans engel till
henne; det är ett fult namn, och du är så vacker. Vi skola
kalla dig Maja.
— Farväl, farväl! sade svalan och flög åter bort från de
varma länderna långt bort tillbaka till Danmark; der hade
hon ett litet bo öfver fönstret, der den mannen bor, som kan
berätta sagor; för honom sjöng hon: qvivitt, qvivitt! och
derifrån ha vi hela historien.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
