Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 10. Lyckans galoscher
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Hvad månne väl i nästa år skall ske?
Hvad märkeligt? Jag ville gerna se,
hvad godt mig sjelf, mitt land och konsten unnas,
men mormor vill ej alls, att slikt förkunnas. —
Jag efterhängsen var, det gjorde godt;
först var hon tyst, så bannades hon smått;
dock var det som på gåsen vatten stänka,
ty jag är gummans ögonsten, kan tänka!
»För denna enda gång må du få råda»,
begynte hon och gaf mig sina båda
glasögon. »Gå och välj, hvar sjelf du vill,
en plats, der folket talrikt strömmar till,
och ställ dig der och låt ditt öga falla
igenom mina brillor på dem alla!
Och strax skall hela skaran, tro mitt ord,
se ut som en lek kort, lagd på ett bord.
Af dem kan se’n du spå, hvad allt skall ske.»
Jag sade tack och sprang och ville se;
men, tänkte jag, hvart komma väl de flesta?
På Langelinie? Nej, der blåser smått.
På Östergade? Der är allt för vått.
Men på teatern? Ja — det är det bästa;
i afton stor publik der måste gästa. —
Här är jag, bockar mig för allmänheten
och frågar: Får jag ta mig dristigheten
att se, om I för mormors ögonpar
sen ut som en lek kort? — Nej, stannen qvar! —
Deraf jag se’n kan spå, hvad framtid skänker.
Er tystnad såsom bifall jag mig tänker.
Till tack I skolen nu invigda bli
och alla vara med om vårt parti.
Jag spår för er, för mig, för land och rike:
Så låt oss se! Tyst! Korten här predike!
(Och så satte han på sig glasögonen).
Ja, det är riktigt! Nej, jag kan bli tokig!
Kors, om I sjelfva kunden se, hur brokig
en rad af målare jag här får fatt
och hjerterdamer se’n, en riktig skatt!
Det svarta der är spader visst och klöfver.
Hvar enda rad ser nu mitt öga öfver.
Der har jag spaderdam. Det tydligt är,
att hon i ruterknekt har blifvit kär.
Allt mera gripes jag af spådomsruset!
Det ligger mycket pengar hit till huset
och främmande från verldens andra ända;
men derom är det ej vi korten vända!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
