Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 10. Lyckans galoscher
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Midt på golfvet satt, som en Dalai-Lama, personens obetydliga
jag, förvånadt öfver att se sin egen storhet.
Derefter trodde han sig vara i ett trångt nålhus, fullt af
uddhvassa nålar. Det är bestämdt hjertat hos en gammal mö!
tänkte han; men så var det icke; det var hjertat hos en helt
ung militär med flere ordnar, riktigt en man med hufvud och
hjerta, efter hvad man sade.
Helt yr i hufvudet kom den stackars kandidaten ut från det
sista hjertat i raden; han var icke i stånd att reda sina tankar,
men trodde, att det var hans allt för lifliga fantasi, som sprungit
bort med honom.
— Herre Gud! suckade han, jag har bestämdt anlag för att
bli tokig! Men här är också olidligt hett; blodet stiger mig
åt hufvudet. Och nu erinrade han sig den stora tilldragelsen
från den föregående aftonen, då hans hufvud hade suttit fast
mellan jernstängerna i hospitalets staket. Det var bestämdt
der jag fick det, menade han. Jag måste söka bota det i
tid. En finsk badstu skulle göra godt. Ack, om jag redan låge
på den öfversta lafven!
Och så låg han på öfversta lafven i badstun; men han låg
der fullt påklädd, med stöflar och galoscher, och de heta
vattendropparna från taket dröpo ned i hans ansigte.
— Hu! skrek han och rusade ned för att få sig en dusch.
Badaren uppgaf äfven ett högt rop, då han fick se en
påklädd menniska der inne.
Kandidaten hade emellertid så pass mycken fattning, att han
hviskade till honom: Det är ett vad! Men det första han
gjorde, då han kom hem i sitt eget rum, var att lägga en stor
spansk fluga i nacken och en på ryggen, så att galenskapen
skulle dragas ut.
Den följande morgonen hade han en blodig rygg, och detta
var hvad han vann genom Lyckans galoscher.
5. Notariens förvandling.
Brandvakten, som vi säkert icke glömt, kom emellertid i håg
galoscherna, som han hade hittat och fört med sig ut till
hospitalet; han afhemtade dem; men då hvarken löjtnanten eller
någon annan vid gatan ville kännas vid dem, aflemnade han
dem i poliskammaren.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
