Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 12. Den ståndaktige tennsoldaten - 13. De vilda svanarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ståndaktig. Detta rörde tennsoldaten, så att han var nära att
gråta tenn; men det passade icke. Han såg på henne, och
hon såg på honom; men de sade ingenting.
I det samma tog den ene af de små gossarne och kastade
soldaten midt in i kakelugnen, utan att gifva något slags skäl
derför; det var bestämdt trollet i dosan, som var skulden dertill.
Tennsoldaten stod i full belysning och kände en hetta, som var
förfärlig; men om det var af den verkliga elden eller af
kärlek, det visste han icke. Färgerna hade helt och hållet gått
af honom; om det hade skett på resan eller af sorg, kunde
ingen säga. Han såg på den lilla tärnan, hon såg på honom,
och han kände att han smälte, men ännu stod han
ståndaktig med geväret i armen. En dörr gick nu upp, luftdraget
tog i dansösen, och hon flög som en sylfid rakt in i kakelugnen
till tennsoldaten, blossade upp i låga och var försvunnen.
Tennsoldaten smälte sedan ihop till en klump, och då pigan dagen
derefter tog ut askan, fann hon honom som ett litet tennhjerta;
af dansösen deremot återstod endast paljetten, och den var
alldeles svartbränd.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
