Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 17. Bronssvinet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
lille gosse, som hade satt dit henne. Taflesamlingen växte,
men allt i den var ännu döda ting; då hoppade en dag
Bellissima framför honom. Stå stilla, sade han, så skall du bli
vacker och komma med bland mina taflor! Men Bellissima
ville icke stå stilla, och så måste hon bindas; hufvud och
svans blefvo bundna; hon gläfste och hoppade, och snöret måste
dragas åt; i det samma kom signoran.
— Du ogudaktiga pojke! Det stackars djuret! var allt hvad
hon fick fram, och så stötte hon gossen åt sidan, sparkade till
honom och visade honom ut ur huset. Han var den mest
otacksamme usling, det
ogudaktigaste barn!
Och gråtande kysste
hon sin lilla,
halfqväfda Bellissima.
Målaren kom i det
samma uppför
trappan och — här är
vändpunkten i
historien.
Och så måste hon bindas. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>