- Project Runeberg -  Sagor och berättelser / Del 1 /
202

(1877) [MARC] Author: H. C. Andersen Translator: Carl Johan Backman, August Strindberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 20. Jon Blund

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

det han seglade förbi, och prinsessan höll väl fast, och så fick
hvardera sin bit, hon den minsta och Hjalmar den allra största.
Vid hvarje slott stodo små prinsar på post; de skyldrade
med guldsabel och läto det regna russin och tennsoldater; jo,
det var riktiga prinsar det!

Än seglade Hjalmar genom skogar, än liksom genom stora
salar eller midt igenom en stad; han kom äfven genom den,
i hvilken hans barnpiga bodde, hon, som hade burit honom, då
han var en helt liten gosse, och som hade hållit så mycket af
honom; och hon nickade och vinkade och sjöng den vackra vers,
hon sjelf hade diktat och sändt Hjalmar.

Jag tänker på dig så mången stund,
min egen Hjalmar, du kära!
Jag har ju kysst din lilla mun,
din panna, och kinderna skära.
Jag hörde dig tala de första ord,
farväl jag dock måste dig säga,
vår herre välsigne dig här på jord,
en engel du är från det höga!


Och alla fåglarna sjöngo med, blommorna dansade på
stjelken, och de gamla träden nickade, som om Jon Blund
berättat sagor äfven för dem.

Onsdagen.



Åh, hvad regnet hälde ned utanför! Hjalmar kunde höra
det i sömnen, och då Jon Blund öppnade ett fönster, stod
vattnet ända upp till fönsterkarmen; det var en hel sjö der
ute, men det präktigaste skepp låg invid huset.

— Vill du segla med, lille Hjalmar, sade Jon Blund, så
kan du i natt komma till de främmande länderna och vara här i
morgon igen?

Och så stod Hjalmar med ens i sina helgdagskläder midt
på det präktiga skeppet, och strax blef vädret härligt, och
de seglade genom gatorna, kryssade omkring kyrkan, och nu
var allt en stor, vild sjö. De seglade så länge, att något land
icke längre kunde skönjas, och de sågo en flock storkar, som
äfven kommo hemifrån och ämnade sig till de varma länderna;
den ena storken flög bakefter den andra, och de hade redan
flugit så långt, så långt. En af dem var så trött, att hans
vingar nästan icke kunde bära honom längre; han var den

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:20:10 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hcasob/1/0204.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free