Sagor och berättelser / Del 1 / 222 (1877) Author: H. C. Andersen Translator: Carl Johan Backman, August Strindberg Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 22. Svinvaktaren - 23. Bohvetet

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

— Hvad för slag! sade han, då han såg att de kysstes,
och så slog han dem i hufvudet med sin toffel, just som
svinvaktaren fick den åttiosjette kyssen. Ut! sade kejsaren,
ty han var vred, och både prinsessan och svinvaktaren blefvo
utkörda ur hans kejsardöme.

Der stod hon nu och grät, svinvaktaren grälade, och regnet
hälde ned.

— Ack, jag arma varelse! sade prinsessan. Om jag ändå
hade tagit den vackre prinsen! Ack, hvad jag är olycklig!

Ack, hvad jag är olycklig!

Och svinvaktaren gick
bakom ett träd, torkade den
svarta och bruna färgen af
sitt ansigte, kastade bort de
ruskiga kläderna och trädde
nu fram i sin prinsdragt, så
vacker, att prinsessan
måste niga vid hans åsyn.

— Jag har lärt mig att
förakta dig, du! sade han.
Du ville inte ha en ärlig
prins; du förstod dig inte
på rosen och näktergalen,
men svinvaktaren kunde du
kyssa för en leksak. Nu
kan du ha det som du
har det.

Och så gick han in i
sitt kungarike, läste igen
dörren och sköt regeln för, och så kunde hon med skäl stå
utanför och sjunga:

Ach, du lieber Augustin,
alles ist weg, weg, weg!

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>