Sagor och berättelser / Del 1 / 242 (1877) Author: H. C. Andersen Translator: Carl Johan Backman, August Strindberg Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 27. Den fula ankungen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

— Rapp! rapp! sade hon, och så rappade de sig allt hvad
de kunde och tittade åt alla sidor under de gröna bladen, och
modern lät dem titta så mycket de ville, ty grönt är bra för
ögonen.

— Hvad verlden ändå är stor! sade alla ungarna; ty de
hade nu verkligen mycket bättre svängrum, än då de lågo
inuti ägget.

Tron I att det här är hela verlden? sade modern.

— Tron I att det här är hela verlden? sade modern. Den
sträcker sig långt på andra sidan trädgården, ända in på
prestens egor; men der har jag aldrig varit. — I ären väl här
allesammans? Och så reste hon på sig. Nej, jag har inte
alla! Det största ägget ligger der ännu. Huru länge skall
detta räcka? Nu är jag snart trött dervid! Och så lade hon
sig igen.

— Nå, huru går det? sade en gammal anka, som kom för
att göra visit.

— Det dröjer så länge med det ena ägget! sade ankan,
som låg. Det vill inte gå hål på det. Men nu skall du se
de andra; de äro de vackraste ankungar jag någonsin sett; de

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>