- Project Runeberg -  Sagor och berättelser / Del 1 /
334

(1877) [MARC] Author: H. C. Andersen Translator: Carl Johan Backman, August Strindberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 37. Herdinnan och sotaren - 38. Holger Danske

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

jag tycker likväl inte, att det är någonting att vara så stolt
öfver. Får jag henne eller får jag henne inte?

Och sotaren och den lilla herdinnan sågo så rörande på den
gamle kinesen; de voro så rädda för, att han skulle nicka; men
han kunde icke, och han fann det obehagligt att berätta för
en främmande, att han ständigt hade en sinka i nacken. Och
sålunda förblef porslinsfolket tillsammans, och de välsignade
farfars sinka och älskade hvarandra, till dess de gingo i bitar.

*



38.

Holger Danske.

illustration placeholder


Det fins i Danmark ett gammalt
slott, som heter Kronborg; det
ligger ända ut i Öresund, der
de stora fartygen hvar dag segla
förbi i hundratal, både
engelska, ryska och preussiska; och
de helsa det gamla slottet med
kanoner: »bom!» och slottet
svarar med kanoner: »bom!»
ty på det sättet säga kanonerna
»god dag!» och »mycken tack!»
— Om vintern segla der inga
fartyg; då ligger allt täckt med
is ända öfver till det svenska
landet; men det är riktigt som
en hel landsväg; der svajar den
danska flaggan och den svenska
flaggan, och danskar och svenskar säga till hvarandra: »god
dag!» och »mycken tack!» men icke med kanoner, utan med
vänliga handslag, och den ene hemtar hvetebröd och kringlor
hos den andre, ty främmande mat smakar bäst. Men det
präktigaste af alltsammans är ändå det gamla Kronborg, och
under detta är det, som Holger Danske sitter i den djupa,
mörka källaren, dit ingen kommer. Han är klädd i jern och
stål och stöder sitt hufvud på de starka armarna; hans långa
skägg hänger ned öfver marmorbordet, der det vuxit fast; han

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:20:10 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hcasob/1/0336.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free