Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 41. Från ett fönster i Vartou
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
41.
Från ett fönster i Vartou
Ute vid den gröna vall, som går rundt omkring Kjöbenhavn,
ligger ett stort, rödt hus med många fönster; i dem växa
balsaminer och åbrodd; fattigt ser det ut der innanför, och fattigt,
gammalt folk bor der. Det är Vartou.
Se, mot fönsterkarmen lutar sig en gammal ogift qvinna;
hon plockar bort ett vissnadt blad på en balsamin och ser ut på
den gröna vallen, der muntra barn tumla omkring; hvad tänker
hon på? Ett lifs drama upprullar sig för hennes tanke.
De fattiga små, huru lyckliga de leka! Hvilka röda kinder,
hvilka strålande ögon! Men
hvarken skor eller
strumpor ha de på fötterna; de
dansa på den gröna vallen,
der, hvarest en sägen
berättar att, för många år
sedan, då jorden der alltid
sjönk ned, ett oskyldigt
barn blef med blommor
och leksaker lockadt in i
den öppna grafven, som
man murade igen, medan
den lilla lekte och åt.
Sedan låg vallen fast och bar
snart en vacker gräsmatta.
De små känna icke denna
sägen, annars skulle de
ännu höra barnet gråta
der nere under jorden, och daggen på gräset skulle för dem
vara de brännande tårarna. De känna icke historien om
Danmarks kung, hvilken, då fienden låg utanför, red här förbi och
svor, att han skulle dö i sitt bo; då kommo qvinnor och män,
och de göto kokande vatten ned öfver de hvitklädda fienderne,
som i snön klättrade upp för den yttre vallsidan.
 |
| Fattigt, gammalt folk bor der. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
