Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 41. Från ett fönster i Vartou - 42. Den gamla gatlyktan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
omsydd af en gammal, större. Du får en röd sjal; den hänger
för långt ned på dig, men så kan man också se, huru stor den
är, huru allt för stor! Du tänker på din grannlåt och på den
gode Guden. Härlig är en vandring på vallen. Och åren
gå med många mörka dagar, men med ungdomligt sinne, och
du får en vän, utan att du vet det. I mötens; I vandren på
vallen tidigt på våren, då alla kyrkklockor ringa på Store
bededag. Violer stå ännu icke att finna, men utanför
Rosenborg står ett träd med de första gröna knopparna; der stannen I.
Hvarje år skjuter trädet gröna skott; det gör icke hjertat i
menniskans bröst; genom detta glida flere mörka moln, än
norden känner. Stackars barn! Din brudgums brudkammare blir
likkistan, och du blir en gammal mö; från Vartou ser du bakom
balsaminen ut på de lekande barnen, ser din historia upprepas.
Och detta är just det lifsdrama, som upprullar sig för den
gamla ogifta qvinnan, som ser ut på vallen, der solen skiner,
der barnen med röda kinder och utan skor och strumpor jubla,
likt alla andra himmelns fåglar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>