- Project Runeberg -  Sagor och berättelser / Del 1 /
368

(1877) [MARC] Author: H. C. Andersen Translator: Carl Johan Backman, August Strindberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 45. Skuggan

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

blommorna stod en smärt, fager jungfru; det var som om äfven hon
lyst. Det stack honom verkligen i ögonen; han spärrade också
upp dem på vid gafvel och kom alldeles ur sömnen. Med ett
språng stod han på golfvet; helt sakta gick han bakom
gardinen, men jungfrun var borta, glansen var borta; blommorna
lyste alls icke, men stodo mycket vackra som alltid; dörren
stod på glänt, och långt inne klingade musiken så mild och
härlig, att man riktigt kunde falla i ljufva tankar dervid. Det
var då liksom ett trolleri, och hvilken bodde der? Hvar var
den egentliga ingången?
I hela bottenvåningen var
det handelsbod vid
handelsbod, och der kunde ju folk
icke alltid springa igenom.

En afton satt främlingen
ute på sin altan; inne i
rummet bakom honom
brann ljuset, och då var
det ju helt naturligt, att
hans skugga gick öfver på
grannens vägg. Ja, der
satt hon midt emot bland
blommorna på altanen, och
då främlingen rörde sig,
rörde sig äfven skuggan,
ty det gör hon.

illustration placeholder
Hans skugga gick öfver på grannens vägg.


— Jag tror att min
skugga är det enda
lefvande, man ser här midt emot,
sade den lärde mannen.
Se, huru nätt hon sitter
bland blommorna; dörren står halft på glänt; nu borde
skuggan vara så klok och gå in, se sig omkring och så komma
och berätta mig, hvad hon sett. Ja, du borde göra gagn! sade
han på skämt. Var så god och stig in! Nå, går du? Och så
nickade han åt skuggan, och skuggan nickade igen. Ja, så
gå då, men stanna inte qvar! Och främlingen reste sig, och
hans skugga der borta på grannens altan reste sig äfven; och
främlingen vände sig, och skuggan vände sig äfven; ja, om någon
riktigt hade lagt märke dertill, skulle han tydligt kunnat se,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:20:10 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hcasob/1/0370.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free