Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 49. Historien om en moder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
dina; tag igen dem, de äro nu klarare än förr; se derefter
ned i den djupa brunnen strax bredvid; jag skall säga
namnen på de båda blommor, du ville rifva upp, och du ser deras
hela framtid, deras hela menniskolif, ser hvad du ville
förstöra och ödelägga.
Och hon såg ned i brunnen, och det var en lycksalighet att
se, huru den ena blef en välsignelse för verlden, se, huru
mycken lycka och glädje utvecklade sig rundt omkring. Och
hon såg den andras lif, och det var sorg och nöd, fasa och
elände.
— Båda delarna äro Guds
vilja, sade Döden.
— Hvilken af dem är
olyckans blomma och
hvilken är välsignelsens?
frågade hon.
— Det säger jag dig inte,
sade Döden; men det skall
du få veta af mig, att den
ena blomman var ditt eget
barns; det var ditt barns
öde du såg, ditt eget barns
framtid.
Då ropade modern i
förskräckelse: Hvilkendera af
dem var mitt barn? Säg
mig det, rädda den
oskyldige, rädda mitt barn från
allt detta elände! Bär hellre
bort det, bär in det i Guds rike! Glöm mina tårar, glöm mina
böner och allt hvad jag sagt och gjort!
— Jag förstår dig inte, sade Döden. Vill du ha ditt barn
tillbaka, eller skall jag gå in med det dit du inte vet?
 |
| Hör mig inte, hör mig inte! |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
