Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- 51. Linet
- 52. Fågel Fenix
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
den, såg man deras fotspår; det var de röda gnistorna: barnen
gingo ur skolan, och skolmästaren var den siste; det var ett nöje
att se på, och husets barn stodo och sjöngo vid den döda askan:
Snip snap snorum
hej bassalorum,
nu är visan all!
Men hvart och ett af de små osynliga väsendena sade:
Visan blir aldrig all. Det är det härligaste af alltsammans. Jag
vet det, och derför är jag den allra lyckligaste!
Men det kunde barnen hvarken höra eller förstå, och det
skulle de icke heller, ty barn böra icke veta allting.
*
52.
Fågel Fenix.
I paradisets lustgård, under kunskapens träd, stod en
rosenhäck; här, i den
första rosen, föddes en
fågel, hans flygt var
som ljusets, skön
hans färg, härlig hans
sång.
 |
| Öfver Islands sångarharpa. |
Men då Eva
plockade kunskapens
frukt, då hon och
Adam jagades bort
från paradisets
lustgård, föll från den
straffande engelns
flammande svärd en
gnista i fågelns bo
och antände det.
Fågeln dog i lågorna,
men ur det röda
ägget flög en ny, den
enda, den alltid
enda fågel Fenix.
Sägnen förmäler, att han
bygger och bor i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 06:20:10 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/hcasob/1/0408.html
