Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 63. Hjertesorg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
oss att upprepa utanskriften, men långsamt. Vi gjorde det och
hon skref; men midt i »Generalkrigs» stannade hon, suckade och
sade: Jag är bara ett fruntimmer. Moppe hade hon satt ned
på golfvet, medan hon skref, och han morrade; han var ju
också tagen med för sitt nöjes och sin helsas skull, och då
bör man icke sättas på golfvet. Trubbnos och fläskrygg voro
hans yttre.
— Han bits inte! sade frun. Han har inga tänder. Han
är liksom en medlem af familjen, trofast och argsint, men till
detta har han blifvit retad af mina barnbarn; de leka bröllop,
och då vilja de ha honom att vara brudtärna, och det
anstränger honom, det gamla kräket.
Och hon aflemnade sina
papper och tog Moppe på armen.
Detta är första delen — som
nog skulle kunnat undvaras.
Moppe dog! Detta är
andra delen.
Det var en vecka senare;
vi kommo till staden och togo
in på gästgifvargården. Våra
fönster lågo utåt gården, som
genom ett plank var delad i två
delar; i den ena hängde skinn
och hudar, råa och garfvade;
här stodo alla material till
ett garfveri, och det var
enkans. — Moppe hade dött
samma morgon och blifvit begrafven
här på gården; enkans barnbarn, det vill säga garfvarenkans,
ty Moppe hade icke varit gift, klappade till grafven, och det
var en vacker graf; det kunde vara ett nöje att ligga der.
 |
| Hon ensam hade icke fått se Moppes graf. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
