Sagor och berättelser / Del 1 / 469 (1877) Author: H. C. Andersen Translator: Carl Johan Backman, August Strindberg Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 67. Under pilträdet

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

utkanten af Kjöge, der ett par små, torftiga trädgårdar sträcka
sig ned till den lilla å, som löper ut i hafskanten, kunde
det vara ganska täckt om sommarn, och så tyckte i synnerhet
de båda små grannbarnen, Knut och Johanna, som lekte här
och kröpo under stickelbärsbuskarna in till hvarandra. I den
ena trädgården stod en fläderbuske, i den andra ett gammalt
pilträd, och i synnerhet under detta lekte barnen så gerna,
och dertill hade de lof, ehuru trädet stod tätt invid ån, der
de lätt kunde falla i vattnet. Men vår herre har ögonen på
de små, annars stode det illa till för dem; de voro också mycket
försigtiga, ja, gossen var en sådan pultron för vattnet, att det om
sommarn icke var möjligt att få
honom ut i vattnet, der dock
de andra barnen så gerna ville
gå och plaska; han blef utskämd
för det, och det måste han tåla.
Men så drömde grannens lilla
Johanna, att hon seglade i en
båt på Kjögebugt, och att Knut
gick ända ut till henne; vattnet
nådde honom först till halsen,
och sedan gick det honom ända
öfver hufvudet; och från det
ögonblicket Knut hörde den drömmen,
tålde han icke vidare, att man
kallade honom en pultron för
vattnet, utan hänvisade bara till
Johannas dröm. Denna var hans
stolthet; men i vattnet gick han icke.

Under den sutto de mången god dag.

De fattiga föräldrarna träffades ständigt, och Knut och
Johanna lekte i trädgårdarna och på landsvägen, som längs dikena
hade en hel rad pilträd, och de voro icke vackra, de voro så
starkt toppade i kronan; men de stodo ju icke heller för
prydnads skull, utan för att göra nytta; vackrare var den
gamla pilen i trädgården, och under den sutto de mången god
dag, som man plägar säga.

Inne i Kjöge finnes ett stort torg, och vid marknadstiden
stodo der hela gator af tält med sidenband, stöflar och allt
möjligt; der var en sådan trängsel och vanligtvis regnväder,
och då kände man lukten af bondtröjor, men äfven den

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>