Sagor och berättelser / Del 1 / 500 (1877) Author: H. C. Andersen Translator: Carl Johan Backman, August Strindberg Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 71. Den sista perlan

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

icke ett ord yttrades. I tystnaden här låg en verld af smärta.
Och stilla, snyftande gingo de bort.

I tystnaden här låg en verld af smärta.

Der stod ett ljus, lågan fladdrade för vinden och sköt upp
sin långa, röda spets. Främmande folk kom in, de lade
kistlocket öfver den döda, de slogo i spikarna, starkt ljödo
hammarslagen genom husets rum och gångar, de trängde till de
hjertan, som blödde.

— Hvart för du mig? frågade skyddsanden; här bor ingen
fe, hvars perla hör till lifvets bästa gåfvor.

— På detta ställe
bor hon, här i denna
heliga stund, sade
skyddsengeln och
pekade bort åt vrån,
och der, hvarest i
lifvets dagar modern
hade suttit bland
blommor och taflor,
der, hvarest hon
såsom husets
välsignande fe nickade
kärleksfullt åt man,
barn och vänner,
der hon, såsom
husets solstråle,
spridde glädje och var
det helas
sammanhållning och hjerta,
der satt nu en
främmande qvinna, klädd
i långa, sida kläder,
Sorgen var det,
herskarinnan här, moder nu i den dödas ställe. En brännande
tår tillrade ned i hennes sköt; den blef en perla; den gnistrade
med alla regnbågens färger, och engeln tog den, och perlan
glänste som en stjerna med sjufärgad glans.

— Sorgens perla, den sista, som icke får fattas! Genom
den förhöjas de andras glans och makt. Ser du skimret här
af regnbågen, den som förenar jorden med himmeln? För hvar
och en af våra kära, som dö ifrån oss, hafva vi en vän mer

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>