Sagor och berättelser / Del 1 / 506 (1877) Author: H. C. Andersen Translator: Carl Johan Backman, August Strindberg Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 74. Penninggrisen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

74.

Penninggrisen

I barnkammaren fans det så mycket leksaker; högst uppe
på skåpet stod sparbössan; den var af lera och formad som en
gris. Den hade naturligtvis spricka i ryggen, och sprickan hade
med en knif gjorts större, så att äfven silfverkronor kunde gå
ned, och der hade redan gått ned två, utom en hop slantar.
Penninggrisen var så proppad, att han icke längre kunde skramla,
och det är det högsta, hvartill en penninggris kan komma.
Der stod han nu öfverst på skåptaket och såg ned på allt i
rummet; han visste nog, att med hvad han hade i magen kunde
han köpa alltsammans, och det är att ha ett godt medvetande.

Penninggrisen var så proppad, att han icke längre kunde skramla.

Det tänkte äfven de andra på, om de också icke sade det;
det fans ju annat att tala om. Byrålådan stod på glänt, och
der visade sig en stor docka; något gammal var hon och
sinkad i halsen; hon tittade ut och sade: Skola vi nu leka
menniskor? Det är ju alltid något! Och så blef der en uppståndelse,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>